Tag Archives: mental hälsa

FRUSTRATION.

Hm, kände att jag ville skriva av mig lite, men nu när jag väl sitter här för att “skapa ett nytt inlägg” vettefan vad jag ska skriva. Känns som att det bubblar av adrenalin i kroppen. Vet inte riktigt vad jag känner. Det är som att alla slags känslor har en jävla mosh pit i bröstkorgen på mig. Den känsla som överspeglar de andra är FRUSTRATION. Varför? Jag vet inte. Är frustrerad över allt och ingenting. De senaste veckorna har varit mentalt kaotiska, bland annat innefattande två dödsfall. Känns som att något i min kropp är i brutal obalans. Okontrollerade känslor drar isär mig inifrån. Funderar på att resa utomlands ett par dagar. Ensam. Det var längesen nu. Bara för att försöka få lite klarhet i hjärnkontoret och lugn i bröstkorgen… Vad som gör det hela ännu värre är ångesten för de jag har nära omkring mig. “Vad kan jag göra för dig? Prata med mig!” Vad ska jag säga? Jag vet ju inte ens vad jag själv känner eller varför! Ännu mer frustration. Som grädde på moset är det extra mycket i skolan at the moment. Mitt fokus är obefintligt. Kan inte tänka klart. Stundtals kan jag inte tänka alls.

Hade behövt en vecka eller två i en liten stuga, isolerad från allt och alla. Bara jag och naturen. Och gärna djur. Kommunikation utan tal. Jag vill bara KÄNNA. I nuläget känner jag som sagt alldeles för mycket, samtidigt som jag känner mig totalt känslokall. Hur är det möjligt egentligen? Vet att jag har känt såhär förut, men det var väldigt längesen, under “sjuka” förhållanden. Gud vad deppigt inlägg det blev. Deppigt och oklart. Fick jag ut något av att skriva det? Kanske.

Summan av kardemumman: om DU frågar hur jag mår, så vet jag inte. På riktigt.

Livet är en berg-och-dalbana

Är det något jag har lärt mig de senaste 10 åren så är det att livet kan vara en riktig jävel till berg-och-dalbana. Sedan jag friskförklarades från ätstörningar sommaren 2014 har livet varit mestadels på topp, har nog aldrig varit lyckligare! 🙂 Sen hade jag en dipp förra hösten/vintern på grund av två riktigt jobbigaLäs mer

Ta ett break − kom tillbaka

Jag har, som jag skrev för ett par dagar sedan, mått rätt kasst det senaste. Trots min deppighet tvingade jag mig själv till gymmet igår, och det var bara såååå skönt. Körde Bodycomat (givetvis), som deltagare istället för instruktör. Bara att ‘lätta’ på det ansvaret kändes befriande; att se min egna kropp i spegeln och fokuseraLäs mer

Är lite deppig, änna

Mår rätt kasst faktiskt (sedan ett tag tillbaka, därav bloggtorkan). Har varit dålig i halsen och inte kunnat träna på två veckor − bara det gör mig lite smådeppig. Sen är det många andra ‘småsaker’ som tillslut fick bägaren att rinna över; fick ett sammanbrott igår som rensade tårkanalerna ordentligt. “Gråt så mycket du orkar, men skratta ännu mer”Läs mer

Avslappning

Bästa sättet att slappna av för min del? Traska omkring i mitt paradis ute på landet, mysa med hästarna, läsa någon lättsam chick-lit i lugn och ro, sitta på en sten ute i skogen och filosofera… Och det är precis vad jag har gjort idag. Hur gött som helst. Mycket välbehövligt efter min galna arbetsveckaLäs mer

Ett år sedan sjukhussängen

Skrevs ut från slutenvården i början av april 2014, och sedan från dagvården ett par veckor senare. Innan dess spenderade jag periodvis x antal månader på sjukhus under drygt 8 år. En tredjedel av mitt liv. BUT NO MORE! Kan inte fatta att det “bara” är ett årsedan jag skrevs ut. Känns som typ…. …10Läs mer

En frisk jul

Dan före dan före dopparedan… Woooop!!! Verkar tyvärr som att snön når Göteborg först ett par dagar EFTER julafton (typiskt) men ändå, ser fram emot allt julmys med familjen. Och Jerry. De senaste åren har jag väl inte direkt sett fram emot jul så mycket som när jag var liten, och nu. För de flesta “ätstörda”Läs mer

Tiden tickar

Satan i gatan vad snabbt tiden går! Blir fan mörkrädd. Det är redan November. Sen kommer December, och vips så är det 2015! Sjuuuukt. Jag tror att fler än jag har väldigt svårt för det här att “leva i nuet” och ta vara på varje dag. Det är synd. Samhället är så stressat att manLäs mer

Känslokollaps

Varit lite mycket det senaste om man säger så; håller både på att vänja mig vid universitetsstudier och vid mitt nya boende. Dessutom är det många känslor som spökar, så igår fick jag faktiskt en rejäl känslokollaps. Behövde plugga, men kunde inte koncentrera mig på någonting. Det blev bara kortslutning. Grät utan anledning… Tur dåLäs mer